Start Vår Blogg Frågor & Svar Fonder Om Oss Ladda ner

Fondskola för dig, mig och andra finansiella nybörjare

Vad är egentligen en fond? Varför vill man äga en sådan? Och vad är en bra fond, dvs en fond som är värd sin avgift? Det är ämnen som vi på Opti jobbar med dagligen, och vi tänkte passa på att sammanfatta de vanligaste frågorna i en enkel guide till fonder. Nedan är korta svar på de vanligaste frågorna om som vi får, med mål att ge en introduktion. För den intresserade kommer vi i framtiden även att djupdyka i varje ämne.

Om du vill kolla hur bra fonder du har samt hitta bättre alternativ, håll ögonen öppna. Om några månader lanseras vår app som ger oberoende råd, gratis. Du kan få du reda på när den lanseras genom att anmäla dig här.

Men låt oss börja besvara de vanligaste frågorna redan nu.

Vad är en fond?

En fond i sig är som ett tomt paket. Detta paket fyller man sedan med något som kallas tillgångsslag, till exempel aktier. I Sverige är det väldigt vanligt med aktiefonder, dvs fonder fyllda med just aktier. Blandfonder är också vanligt, vilket är fonder som oftast innehåller både aktier och obligationer. Indexfonder är fonder som följer ett brett snitt av marknaden (ett index), ofta till ett lågt pris. Hedgefonder är en typ av alternativ fond som har friare tyglar med vad de får göra. Det finns även flera andra typer av fonder, till exempel råvarufonder som då äger råvaror (direkt eller indirekt). Fonder kan även inrikta sig mot t.ex. ett visst land (”amerikanska obligationer”), en viss industri (”aktier i teknikföretag”) eller företagsstorlek (”aktier i stora företag”).

Vad en fond äger styrs av en fondförvaltare, som alltså bestämmer vilka och hur många t.ex. aktier en fond ska innehålla. För att skilja på ansvar så förvaras dock fondens innehåll i ett annat företag som kallas förvaringsinstitut. Vanliga värdepappersfonder (aktie-, ränte-, bland- och indexfonder) är vidare hårt styrda av ett EU-regelverk som heter UCITS, vilket ger ett visst konsumentskydd. Alternativa fonder (t.ex. hedgefonder) innefattas inte av UCITS, vilket som tidigare sagt ger dem friare tyglar men även gör dem svårare att övervaka. Det kan leda till risker som är svåra att se även för den den mest erfarne investeraren.

Du kan läsa en lite längre beskrivning av vad en fond är här.

Varför vill man äga en fond?

Ibland är det passande att äga en fond, dvs själva paketet. Men ibland är det mer lämpligt att direkt äga innehållet i paketet, till exempel aktierna. Så när vill man äga en fond?

En fond innehåller oftast aktier i många olika företag (eller många olika enheter av andra tillgångsslag). Så när du köper en aktiefond köper du indirekt aktier i alla dessa företag som fonden äger aktier i. Det har främst två fördelar: Enkel spridning av risker och ofta lägre kostnader. Spridningen av risk kommer från att man har spridit sina risker över många företag istället för att ha alla ägg i en eller ett fåtal korgar. Det kallas diversifiering och är över lång tid bra för din så kallade riskjusterade avkastning, det vill säga hur bra ditt sparande går jämfört med vilken risk det har. Man kan med andra ord säga att man får mer betalt för varje enhet risk man tar.

Ibland kan det även vara ett billigare sätt att äga många olika aktier (eller andra tillgångsslag). Man betalar en årlig avgift för fonden, men alternativet är att själv köpa aktierna i varje företag. Då betalar man en avgift för varje företag som man köper aktier i vilket kan bli dyrare om man bara ska köpa ett fåtal aktier i många olika företag och sedan hålla dessa proportioner (så kallad rebalansering). Om du däremot vet att du vill äga aktier i ett eller ett fåtal specifika bolag i en längre tid, utan rebalansering, ja då blir det ofta billigare att köpa själva aktierna.

För enklare räkneexempel och mer info så kolla in detta blogginlägg.

Vad innebär det att en fond ”tar risk”? Hur påverkar det hur bra den kan gå?

Risk är i praktiken något som kallas volatilitet, hur mycket upp och ner i värde aktier eller andra tillgångsslag brukar gå. Det finns ett nära samband mellan risk och möjlig avkastning, så om du vill äga en fond som kan gå upp mycket i värde så behöver du även vara beredd på att den kan gå ner mycket. Man kan kort säga att risk även är möjligheten till vinst – fast ingen garanti! Det viktigaste är att du känner dig bekväm med den risk du tar, och att den ligger i linje med målet med ditt sparande.

Här skriver vi mer om vad risk är och dess relation till möjligheten till avkastning, dvs hur bra en fond kan gå.

Hur vet jag om min fond är värd sitt pris?

Det är en stor skillnad på prisvärdhet mellan fonder, och det säger knappt något alls att bara titta på hur mycket fonden gått upp eller ner. Anledningen är att om marknaden går upp så kan fonden gå upp bara på grund av det, inte på grund av att de som förvaltar fonden gör ett bra jobb. Ungefär som att tidvattnet lyfter alla båtar.

Istället behöver man se hur fonden gått jämfört med marknaden. Det gör man genom att beräkna om fonden hållbart gett en avkastning som är bättre än marknaden, efter sina avgifter. Det måste även anpassas till vilken risk fonden tagit, då högre risk möjliggör högre avkastning som vi skrev om i förra avsnittet. Och slutligen behöver man även granska fonden för dolda risker. Allt detta är svårt att hinna med när man väntar på bussen, men det är därför vi bygger Opti.

Prisvärdhet är alltså rätt så svårt att utvärdera, och en av de saker vi jobbar mest med på Opti. I vår kommande app kommer du kunna testa din egen fond (här kan du få reda på när den släpps). Vi har även skrivit mer om prisvärdhet tidigare, ett inlägg som du hittar här.

Vilka frågor vill du ha svar på?

Tre av fyra svenskar sparar i fonder men ändå vet få vad det innebär. Förhoppningsvis lyckades denna mycket korta guide ge dig en översikt.

Har du en fråga som du vill ha svar på? Maila hello [at] opti [dot] se så löser vi det!

Stay sharp,
Jonas


PS. Tycker du att vi gör något bra? Berätta gärna för andra och följ oss på Facebook och Twitter. DS.

PPS. I framtiden kommer vi även vidga fondskolan för att innefatta andra viktiga frågor som:

  • Hur många och bra fonder erbjuder storbankerna? (Handelsbanken, SEB, Swedbank och Nordea)? Hur skiljer sig deras utbud från internetbankernas (Nordnet, Avanza)?
  • Vilken är bästa banken att äga fonder på?
  • Vad skiljer ett Investeringssparkonto (ISK) från andra vanliga konto-/depåtyper? Vad är en fondförsäkring?
  • Vad betalar man för skatt på fonder som man har på dessa olika konto-/depåtyper?
  • Vad är ränta-på-ränta effekten och hur påverkar den ditt sparande över tid?

...och mängder med andra viktiga frågor. DDS.