Start Vår Blogg Frågor & Svar Fonder Om Oss Ladda ner

Vad är ett ”tillgångsslag”?

Det är lätt att förklara vad ett tillgångsslag är. Åsikterna går dock isär när man vill lista vilka som finns. Låt oss försöka tackla båda frågorna översiktligt, för att i framtiden gräva ner oss mer i varje tillgångsslag och dess egenskaper.

Sammanfattning

Tillgångsslag är de mest grundläggande typerna av värdepapper man kan äga. Hur många det finns beror dock på vem man frågar, men här väljer vi att fokusera på fem. Dessa är aktier, obligationer, penningmarknad, råvaror och fastigheter. Värdet på de olika tillgångsslagen påverkas olika mycket av olika saker. Det gör att till exempel aktier kan gå upp även om råvaror går ner. (Därför kan man äga flera olika tillgångsslag för att värdet på ens sparande ska utvecklas jämnare och med högre avkastning relativt risk. Det kommer vi skriva mycket mer om i framtiden.)

Längre

Tillgångsslag är nästan som grundämnen inom finans. De är en grundläggande typ av tillgångar som har liknande egenskaper, beter sig liknande på marknaden och som följer liknande lagar. Ett exempel är aktier.

Så vilka tillgångsslag finns det? Nedan kommer vi lista fem olika. Nummer ett till tre får anses vara allmänt accepterade, och många håller även med om att även nummer fyra och/eller fem bör räknas in. Vissa vill lägga till ännu fler, men vi väljer att här titta på dessa fem. De är:

  • Aktier: Andelar av ägande i ett företag. Hög risk och möjlighet till hög avkastning, speciellt om man äger dem en lång tid.
  • Obligationer: Rätt till ränteutbetalningar, rörliga eller fasta, över en bestämd tidsperiod. Lägre risk än aktier. Värdet på obligationen beror istället i hög grad på hur räntan rör sig. Olika typer av obligationer skiljer sig dock åt ganska mycket, mer om det i framtiden.
  • Penningmarknad: Kontanter och andra kontant-liknande värdepapper, till exempel något som kallas statsskuldsväxlar vilka man kan äga genom penningmarknadsfonder. Mycket låg risk och motsvarande låg förväntad avkastning.
  • Alternativa investeringar – Råvaror: Olja, naturgas, majs, sojabönor, vete, metaller, ädelmetaller, socker, kaffe, kreatur. Ja ni ser mönstret. Mycket hög risk, men priset påverkas mest av andra saker än vad som påverkar till exempel aktier. Kan köpas direkt via en typ av värdepapper som kallas terminer, eller indirekt via råvarufonder (som i sin tur då kan innehålla terminer).
  • Alternativa investeringar – Fastigheter: Din egen bostad (om du äger den), eller andra fastigheter genom till exempel en fastighetsfond eller företag som äger fastigheter. Långsammare prisrörelser (dvs lägre risk) än till exempel aktier, och rörelserna beror i högre grad på inflationen.

Ibland vill personer eller företag hävda att de skapat ett nytt tillgångsslag men det får man ta med en nypa salt. Det är värt att fråga dem om detta nya tillgångsslag innehåller något av ovanstående fem och svaret är i regel ja. Det rör sig snarare om kombinationer av de fem och/eller att de är förpackade på ett annorlunda sätt, till exempel i optioner. Den viktiga frågan blir alltid varför man skulle vilja äga en sådan annorlunda, i regel dyrare förpackning (direkt eller indirekt) snarare än att bara äga de underliggande tillgångarna. Det finns sällan ett bra svar på det.

Det som är så spännande med olika tillgångsslag (ja, vi har lite speciella intressen) är att värdet på dem påverkas av så olika saker. Vissa påverkas mest av tillväxt, andra mest av inflation och ytterligare andra mest av förändringar i ränta. Det, och vilka möjligheter som det öppnar för, ska vi tala mer om i framtiden.

So long,
Jonas

PS. Tycker du att vi gör något bra? Berätta gärna för andra och följ oss på Facebook och Twitter. DS.