Januari har ett dåligt (privatekonomiskt) rykte. Månaden beskrivs ofta som årets fattigaste period. Efter julklappsinköp, nyårsfiranden och decembers alla festligheter känns det som att plånboken ekar tom. Men vad händer med det långsiktiga sparandet under ”årets fattigaste månad”?
Jag har tittat på siffror från Fondbolagens förening (månatliga in- och utflöden i svenska aktiefonder, exklusive PPM) mellan 2017 och oktober 2025. Och vet du vad? Datan visar något helt annat än vad rubrikerna brukar antyda.
Sparandet består – även i januari
I hela 8 av 9 januarimånader under perioden har det satts in mer pengar i svenska aktiefonder än det tagits ut. Med andra ord: folk fortsätter att fondspara. Ibland till och med mer än vanligt.
Det verkar som att vi svenskar tycker att sparandet är något heligt. Något vi inte nallar av bara för att plånboken känns lite tunn efter december.
”Men det känns ju som att alla plockar ut pengar i januari för att dryga ut månaden?”
Ja, det är en känsla som dyker upp varje år. Men i siffrorna syns det inte. Visst finns det ett par undantag, 2022 såg vi nettoutflöden ur aktiefonder. Men det här var ett år då börserna skakade rejält, med stor oro på marknaden.
När vi väl tar ut pengar i januari verkar det alltså snarare bero på att vi är oroliga för framtiden, inte för att vi måste täcka upp för julklapparna.
Det stora kvittot
Allt det här pekar åt ett håll: vi är långsiktiga. Fondsparandet är inget vi nallar av i första taget.
Trots att januari känns fattig så består sparandet. Det är ett kvitto på att vi tar våra mål på allvar, och att vi hellre drar ner på annat än att röra de pengar vi valt att spara.
Och det, om något, är en styrka värd att lyfta fram.
Ha en fin start på 2026!
Niklas & hela Opti-teamet
Datan är hämtad från Fondbolagens förening och avser månadsvisa in- och utflöden i svenska aktiefonder, exklusive premiepensionen, för perioden januari 2017 till oktober 2025.