Råvarornas tid

Nyhet! Vill du lyssna på månadsbrevet som podd istället? Klicka här för lugnt prat om månadens (tidlösa) insikter, med så väl bonuskommentarer som onödiga tillägg.

För länge sedan, långt innan fonder, aktier och räntor var vardagsmat, var råvarorna hela vår värld. Vetet på fälten, virket i skogen, metallerna i våra gruvor.

Man skulle kunna säga att råvaror då var det absolut hetaste inom investeringar. 🔥

Våra samhällen återspeglade det. Falun, med sina stora och värdefulla kopparfyndigheter, var under ett tag på 1600-talet faktiskt Sveriges näst största stad! Där cirkulerade livet helt kring det hårda arbetet i Falu gruva, som på den tiden var en av Europas största arbetsplatser och bland annat levererade den koppar som sitter på taket på slottet i Versailles.

Men ur råvaran föddes något nytt, aktien. 🌟

Arbetet i berget började redan runt 1000-talet och utvecklades till en typ av ekonomisk samverkan mellan flera gruvägare. Men det fanns ett behov av att organisera sig bättre, få in pengar för att driva verksamheten samt sprida riskerna kopplat till den – ett behov av att kunna dela upp bolaget i andelar, och sälja dem.

Den första handeln med andelar i Falu gruva kan spåras till år 1288 och ledde till att Stora Kopparbergs Bergslags AB, idag känt som Stora Enso AB, senare bildades och blev Sveriges äldsta aktiebolag.

(Utöver koppar har verksamheten vid Falu gruva också gett upphov till nationalskatter så som Falu rödfärg och – något som mina barn är ytterst tacksamma för – falukorven.)

Idag har Stora Enso vuxit till ett globalt börsnoterat företag med fokus på skog samtidigt som Falu koppargruva är ett besöksmål för turister, istället för den tillväxtmotor den en gång var. Men råvarornas tid är allt annat än förbi.

Kopplingen mellan råvaror och vår ekonomiska vardag är inte lika direkt idag som den var på 1600-talet. Den ”investering” som din Opti-portfölj har i råvaror handlar inte längre om att äga eller förädla den fysiska produkten som koppar eller trä. Råvarorna har istället tagit ett steg tillbaka och verkar nu mer i kulisserna bakom vår tids stora investeringsstjärnor, aktier och obligationer (ett annat ord för ”räntor”, ”räntepapper” eller ”ränteinvesteringar”).

Men de finns fortfarande där, överallt omkring oss. Och rollen de spelar för dessa aktier och obligationer är fortsatt viktig. Låt oss titta lite närmare på vad som avgör råvarornas pris, och fundera över framtidens råvaror.

Utan råvaror, inget

Råvarorna är grunden i vår ekonomi. De är byggstenarna vi behöver för att skapa varor och tjänster, för vilket vi sedan startar företag som säljer dessa, ger ut aktier i företagen för att finansiera dem och sprida riskerna, samlar flera olika aktier i en fond för att förenkla handel och riskspridning ytterligare, för att till slut kunna samla flera fonder i en sund sparportfölj – som din här på Opti. Och tusen steg däremellan.

Råvarorna är alltså den första länken i en lång kedja som ger oss de varor och tjänster vi använder – och möjligheten att spara och investera våra pengar.

Den kedjan är betydligt längre idag än vad den var under Falu gruvas storhetstid. Då var det vanligare att själv odla det man åt och hugga sin egen ved för uppvärmning. Eventuellt överskott sålde man kanske på marknaden och fick på det sättet också in lite pengar.

Att ”investera” i råvaror på den tiden innebar att man odlade, högg, hackade och slet. Investeringen var fysisk. 💪

Steg för steg har vi sedan adderat komplexitet. Vi utvinner fortfarande metall, men idag förädlas den först till bättre metall, som sen görs till kullager, som sen sätts in i en bil med mer metall, som sen kombineras med andra metaller för att göra batterier … och ”vips” har vi en elbil bestående av tiotusentals olika komponenter, som alla är skapade av många olika råvaror (och en del mjukvara på det).

Precis som då är vi lika beroende av råvarorna nu, vi befinner oss bara lite längre bort i kedjan och tänker kanske inte lika aktivt på dem i vardagen.

Att investera i råvaror på tvåtusentalet

På Opti tänker vi dock en hel del på råvaror och deras betydelse för vårt sparande.

När vi investerar i en råvara innebär det inte att våra portföljförvaltare Anders eller Ann springer ner på marknaden och handlar ytterligare några kilo vete att addera till vårt lager. Inte heller köpslår de om priset på guld, eller kollar om den senaste leveransen av socker kommit in till hamnen. Nej, Anders och Ann kan lugnt sitta kvar och fundera på statistik och beräkningar.

Finansmarknaderna kan kännas abstrakta men de är också bra på att hitta på finurliga lösningar för att omvandla fysiska saker till något som går att investera i, så att vi slipper åka jorden runt för att köpa råvaror, eller odla våra egna.

(Trivia: Denna omvandling brukar kallas värdepapperisering och är, lite nördigt, ett av mina favoritord. Som exempel handlas råvaror i regel genom så kallade terminskontrakt. Det är ett kontrakt som likt en aktie kan handlas. Men istället för att ge ägande i ett företag ger terminen en skyldighet att köpa en viss mängd av en viss råvara till ett visst pris, vid en viss tid i framtiden. Terminer kan till exempel användas av stålbolag som vill vara säkra på att kunna köpa nog med järnmalm om en månad. Men de kan också handlas av investerare som dig och mig, som inte vill ha 100 ton järnmalm till vår dörr, men som kan ha en tro på att priset på järn kommer öka mellan nu och då. Vi rekommenderar dock inte att någon vanlig investerare bör göra det, på grund av massor av anledningar.)

I praktiken investerar vi i råvaror genom en fond. Fonden äger inte själva råvarorna (ej heller terminer för att få köpa dem i framtiden). Istället äger fonden en annan typ av värdepapper som enbart följer själva priset på råvarorna. Det ger dig en investering i 24 av de råvaror i världen som produceras eller handlas mest, från guld och energiråvaror till sojabönor och ris, utan att behöva äga dessa.

Det gör att vi kan investera i råvarorna utan att heller behöva stödja (eller ta risken i) de företag som producerar dem. Vi behöver inte ens uppmuntra till produktionen genom att köpa råvaran, eller genom en önskan att köpa denna (en termin). Det gör det även till ett hållbart sätt att investera i råvaror, anser vi.

Vad styr priset på råvaror?

Priset på råvaror svänger generellt sett mer än priset på aktier och obligationer.

Det hänger ihop med att råvarorna ofta är svårare att värdera i stunden än till exempel ett företag. För att få fram priset på en obligation kan vi beräkna värdet av framtida räntebetalningar. På samma sätt går det att räkna på värdet av en aktie utifrån vilken utdelning den förväntas ge och hur bolaget utvecklas.

Att värdera ett ton vete, majs eller stål för däremot med sig helt andra utmaningar. 👀

Precis som för produkter och tjänster är det utbud och efterfrågan som styr priset även för råvaror. Hur mycket produceras, och hur mycket vill folk köpa? En råvara betalar inga utdelningar som en aktie gör, istället är det själva nyttan av råvaran som är värdet. Och vad som i sin tur påverkar utbudet och storleken på efterfrågan, det varierar mycket från råvara till råvara.

Vi kan ta vete som exempel. Vädret är en faktor att ta hänsyn till. Dåligt väder ger dåliga skördar vilket minskar utbudet och gör att priset går upp (förutsatt lika många köpare). Men andra saker påverkar också. Perioden innan Ryssland attackerade Ukraina steg vetepriset till exempel kraftigt. Då var det oron över att något skulle försämra skördarna i Ukraina, en stor producent av vete, som drev upp priserna.

Marknaderna reagerade innan invasionen skedde och utbudet faktiskt minskade på riktigt. Och under pandemin, då sjönk istället vetepriset – på grund av att efterfrågan minskade när restauranger och bagerier stängde.

Den som försöker förutspå priset på en råvara måste alltså tänka på ytterst verkliga förändringar i utbud och efterfrågan. Men också komma ihåg att priset på marknaderna rör sig innan något faktiskt hänt i verkligheten – själva tron på att något kan ske påverkar priset (vilket även gäller för aktier).

Stora svängningar

Guld är ofta den råvara vars pris rör sig minst. Men guld är också lite annorlunda än de flesta andra råvaror. Det används knappt för att bygga saker, utöver lite till smycken och elektronikkomponenter. Det ger inte heller energi, och det går inte att äta.

En investering i guld har istället en mer psykologisk grund då vi människor anser att guld har ett värde – trots att vi knappt kan använda det till något vettigt. Guld ses som ett alternativ till valutor om läget i världen skulle försämras mycket.

I andra änden har vi råvarorna som det svänger allra mest om, nämligen energiråvarorna. Att naturgaspriset går upp eller ner 40 procent på en månad är inget ovanligt. Tänk reaktionen om Stockholmsbörsen skulle stiga eller falla 40 procent på en månad…🥴

All in all är poängen att det är svårt att värdera råvaror, och att priset på dem därför svänger mycket. För de som jobbar med det här på heltid, råvaruanalytikerna, handlar det om att lägga ett jättestort pussel – där motivet snabbt ändras.

Hur stark är världskonjunkturen? Hur mycket stål kommer behövas till skyskraporna i Shanghai? Det finns även långa kedjor av påverkan: Vetepriset påverkas av priset på konstgödsel som i sin tur styrs av priset på naturgas…

Vad råvaror gör för dig

Kanske har du vid det här laget börjat fundera över vilka råvaror du har i ditt liv? 🍓

Hobbyodlar du i odlingslådor kanske dina egna ätbara råvaror förgyller middagsbordet. Bergvärme är ett sätt att ta tillvara på den energi som finns i marken. Och med hjälp av solceller kan du fånga solens energi.

Men även du som inte har råvaror handgripligen i din vardag i någon större utsträckning, har råvaror genom din Opti-portfölj. Kortfattat kan man säga att råvarornas roll i portföljen är att sänka portföljens risk och höja den förväntade avkastningen.

Det är tack vare en för råvarorna ganska unik egenskap: Värdet på dem rör sig som sagt mycket, men gör det vid annorlunda tillfällen än vår andra investering med stora värdeförändringar, aktier. Det gör att råvaror kan spela en viktig roll för att minska risken från aktier i portföljen. De brukar även ge bra avkastning vid oväntade tillfällen, till exempel vid hög inflation.

Om du vill veta mer så har vi skrivit längre om det här: https://blog.opti.se/mars-2024/

Marknaderna i juni

På aktiemarknaderna var det full fart i juni med nya kursrekord mot mitten av månaden. Efter det inledande rycket uppåt har det lugnat ner sig, kanske har sommarens lugn även kommit till börserna? Nu är det framförallt räntans utveckling och andra viktiga signaler om hur ekonomin går som styr börshumöret. Och i juli börjar bolagens kvartalsrapporter komma in, det blir en viktig temperaturmätare framåt.

Om vi summerar årets första sex månader har aktiemarknaden stigit +15,9 % och råvarumarknaden +10,5 %, medan räntemarknaden backat med -0,7 %. Och just den här månaden har både låg- och högriskportföljerna gått upp.

Opti 3 (låg risk): +1,0 % (+4,2 % i år)
Opti 9 (hög risk): +1,7 % (+12,8 % i år)

Ett klart positivt första halvår. Precis ett sådant läge där det kan vara bra att påminna sig själv om att det går både upp och ner, och mentalt förbereda sig på de månader och halvår som inte ser lika ljusa ut. Det kanske inte är nästa månad, eller nästa heller, men någon gång blir det.

Morgondagens råvaror

Våra viktigaste råvaror har varit mer eller mindre desamma genom historien. Det går alldeles utmärkt att leva ett helt liv utan närkontakt med aktier, obligationer eller fonder som innehåller dessa (men det skulle inte bli så mycket pengar på banken av ens sparande). Men vatten, skog och mat, det kan vi inte vara utan. Det är själva förutsättningen för vår existens.

Hur mycket vi använder av olika råvaror, det förändras däremot, och speglar den tid vi lever i. Vad kommer mänskligheten behöva om 50 år? Hur kommer de stora och unga befolkningarna i Kina och Indien vilja leva, och därmed styra den globala efterfrågan?

I svaren på de frågorna får vi ledtrådar till vilka råvaror som kommer att efterfrågas allra mest om 20, 50 eller 100 år.

Råvarukedjan, och hur lång den är, kan också förändras. Idag befinner de flesta av oss långt från de faktiska råvarorna, jämfört med hur det såg ut för några hundra år sedan i Sverige. Men kanske fick pandemin dig att börja hobbyodla? Eller skaffade du solceller när elpriserna drog iväg? Det är exempel på förändringar i omvärlden som ganska snabbt kan påverka vårt förhållande till råvarorna, och hur långt ifrån dem vi befinner oss.

En sak jag funderar på är om vi kan få se några nya råvaror i framtiden. ”Nya” är kanske fel ord att använda, för grundämnen är trots allt grundämnen. Men vi ser till och från ändå att dessa används för att producera något som förvisso är förädlat, men ändå råvaruliknande sett till sin utbytbarhet.

Ett ton stål kan i regel ersättas av vilket annat ton stål som helst. Detsamma gäller vete, naturgas eller koppar. Idag ser vi liknande egenskaper hos till exempel datalagring i molnet; en gigabyte data här kan lika väl lagras på ett annat ställe. Det viktiga är vad som lagras, inte var och knappt ens hur. Lagringskapaciteten blir på så sätt likt en råvara, på grund av dess utbytbarhet.

I en möjlig framtid får beräkningskraft denna råvaruliknande roll, och blir minst lika viktig som trä, stål eller olja har varit. AI-revolutionen ökar snabbt behovet av beräkningskraft, och vårt nyttjande av denna flyttar allt mer in i våra fickor. Men inte bryr vi oss om var dessa gigaflops beräknas någonstans?

Råvaror, eller andra ”tjänster” med samma egenskap av utbytbarhet som råvaror, kommer tveklöst att spela en viktig roll även i vår framtid. Vilka, och hur, det återstår att se. Och därför känns det även skönt att ha en liten del av mitt sparande investerat i många av dem.

Mvh,
Jonas, Ann & hela Opti-teamet

Som vanligt ska vi komma ihåg att historisk värdeökning inte är en garanti för framtida värdeökning. Fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka samma belopp som du satte in.