Kommentar på Pensionsmyndighetens vägledning

Tidigare idag släppte Pensionsmyndigheten en ”Vägledning om robotrådgivare”. Vi gillar verkligen vad Pensionsmyndigheten gör! Att spara för livet är viktigt, inte minst livet som pensionär.

Samtidigt ser vi att denna så kallade vägledning i mångt och mycket förbiser väletablerad finansiell forskning, data och mänsklig psykologi. Vi tänkte kommentera några av dessa saker i detta inlägg, och avsluta med det verkliga värdet av rådgivning.

Vägledningen verkar ta sikte på att digitala förvaltningstjänster som Opti, så kallade ”robotrådgivare” är överflödiga. Tesen är att (1) tjänsternas portföljer inte bidrar med något mervärde jämfört med att bara köpa en vanlig aktiefond, samt (2) inte ger rådgivning eller på annat sätt mervärde för kund. Båda dessa påståenden går emot forskningen, samt misslyckas att adressera det värde som ”robotrådgivare” bidrar med.

Låt oss förklara! 👨‍🏫

En enskild aktiefond är en stor, onödig risk

Vägledningen ifrågasätter bland annat värdet av en diversifierad portfölj, och lyfter frågan om det inte både är bättre och enklare för kunder att – för sitt privata pensionssparande – bara köpa en aktiefond.

Här ser vi två större frågetecken:

Sparare tar då en onödigt hög risk, enligt Nobelpriset i ekonomi 1990: Det är väl bevisat att Markowitz ”Moderna Portföljteori”, det vill säga att bygga en diversifierad portfölj på ett visst sätt, kan höja den riskjusterade avkastningen. Det går att debattera om det på något väsentligt sätt kan höja den absoluta avkastningen jämfört med en ren aktiefond och över lång tid. Men det är desto svårare att debattera att man kan behålla en liknande avkastning och samtidigt väsentligt sänka risken. Vi på Opti ifrågasätter varför en kund då ska ta en onödigt hög risk, när forskningen såpass tydligt visar att det går att undvika.
Det kan skada pensionen att äga 100 % aktier: Mest förvånansvärt enligt oss är dock myndighetens förslag att man bara ska äga en aktiefond. Med lite otur kan det allvarligt skada ens pension, till exempel om man hade ägt en svensk aktiefond under 2000-talet:

Den svenska aktiemarknaden är en liten aktiemarknad med hög risk. Som exempel föll den som mest −71 procent från topp till botten och det tog sju (7) år innan den var tillbaka på samma nivå som innan! Det är lång tid utan någon avkastning alls.

Lösningen på ovanstående är såklart tillbaka till Markowitz Ekonomipris (i Alfred Nobels Minne): Man minskar risken genom att diversifiera. Under dåliga perioder kan man dessutom öka avkastningen.

Enligt oss är det en självklarhet att de flesta som närmar sig pensionsåldern och har en vanlig ekonomi inte bara ska äga aktier eller aktiefonder. Istället ska portföljen diversifieras med fler viktiga tillgångsslag som nominella statsobligationer, krediter, realränteobligationer och gärna även råvaror.

Men hur ska då dessa tillgångsslag balanseras i en portfölj, och genom vilka fonder ska man äga dem? Där kommer värdet hos en rådgivande förvaltningstjänst, likt Opti, in i bilden igen. Och då har vi inte ens kommit in på värdet av den löpande förvaltningen, och hur till exempel rebalansering kan ha en positiv effekt på avkastningen.

Nästa punkt, att dessa tjänster inte utför rådgivning och/eller om det finns ett värde i sådan, är dock betydligt mer viktig.

Värdet är inte portföljen, utan beteendet

Vägledningen vill även påstå att faktiskt rådgivning inte ges till kunder, vilket som bekant inte stämmer: Både Opti och våra seriösa peers har tillstånd från Finansinspektionen för just finansiell rådgivning och/eller portföljförvaltning (båda i Opti:s fall). Det har vi för att vi också utför den tjänsten. (Det tydliga undantaget är Avanza Auto som både saknar dessa tillstånd och rådgivningen i fråga; där måste en kund själv bedöma sin risknivå, och får sedan en av sex blandfonder snarare än en portfölj som förvaltas.)

Men det är nog denna miss av Pensionsmyndigheten som gör att vi närmar oss pudelns kärna: Det egentliga värdet av professionell, finansiell rådgivning. Oavsett om det utförs digitalt eller inte.

Många duktiga personer har skrivit om vad som gör att människor lyckas spara och investera sig fram till stora summor pengar. Min personliga favorit är boken Psychology of Money.

Överraskande – iallafall för människor som inte använder Opti – brukar vara att det viktigaste inte är portföljen, avgifterna eller ens avkastningen. Dessa är viktiga, men inte viktigast.

Det viktigaste sakerna för att bygga upp en förmögenhet är istället:

Att överhuvudtaget börja spara pengar, och att då investera dem i tillgångar som kan ge avkastning. Annars kommer man aldrig någonvart.
Öka sitt sparande, till exempel att starta och successivt höja ett månadssparande allt eftersom man ökar i lön.
Fortsätt även när det skakar! Bland annat har analyshuset Dalbar visat hur investerare i aktiefonder förlorar 46 % av sin avkastning genom att inte bara sitta still i båten när det skakar[1] 😮

Vi är stolta över att erbjuda portföljer i världsklass, som diversifierar över alla fem tillgångar och innehåller tiotusentals värdepapper. Och att kostnaden för dessa portföljer, och alla våra tjänster, är ungefär hälften av snittet av vad en svenskregistrerad aktiefond kostar enligt AMFs senaste avgiftsrapport.

Men vårt viktigaste jobb rör faktiskt inte dessa saker utan det beteende som vi hjälper människor att skapa, och hålla. Det är nämligen dessa beteenden som gör att man kan bygga upp en förmögenhet.

Vårt jobb är att bygga upp ditt kapital

Det största värdet Opti bidrar med är faktiskt något annat än bättre portföljer och halverade avgifter, nämligen:

Fler sparar: Vi har hjälpt många, många tiotusentals människor att komma igång med sitt sparande, och ni har lyckats spara ihop och skapa avkastning som tillsammans idag uppgår till flera miljarder kronor.
Ni sparar mer: Snittkunden hos Opti månadssparar nästan 2000 kronor, lång över landssnittet – trots att vi alla är helt vanliga människor från hela landet!
Ni fattar smarta beslut: Och när Corona-kraschen var framme i februari och mars förra året så lyssnade ni på vad vi hade och säga: Ni behöll era sparanden. Men inte nog med det. Ni tog tillfället i akt att investera mer, vilket var helt rätt beslut.

Det ligger runt 2000 miljarder kronor på sparkonton idag. Pengar som inte jobbar för oss på grund av nollräntorna, och som rent utav äts upp av en stigande inflation. Och mängden pengar som bränns på onödig konsumtion nu, istället för långsiktiga drömmar och mål, ska vi inte tala om.

Det främsta värdet av Opti är den enkelhet, hjälp – och ja, rådgivning! – som vi ger. Vi hjälper alla som använder oss att aktivera pengar på sparkonton, konsumera mindre och spara mer, och att fatta bra beslut när saker är lite läskiga.

Vi hjälper dig att bygga din förmögenhet – oavsett vad det betyder för just dig! Och det, Pensionsmyndigheten, är värdet av en ”robotrådgivare”.

Mvh,
Jonas Hombert
Medgrundare och VD

PS. Sen finns det dessvärre ett antal faktafel i vägledningen med, bland annat om storleken på avgifter, vilka bolag som har tillstånd eller inte, att samma konsumentskydd som vid vanlig rådgivning inte gäller – och ett antal saker till. Men den viktigaste poängen hoppas jag att vi redan fått fram ovan. DS.

[1] Se Quantitative Analysis of Investor Behavior som publiceras varje år av företaget Dalbar Inc. De undersökte bland annat hur det gick för investerare mellan 1993 och 2013. En person som investerade i en bred amerikansk aktiefond borde ha tjänat i snitt +9,2 % per år under denna period, men tjänade bara +5 % per år. Hade de bara suttit still i båten, i både uppgång och nedgång, så hade deras avkastning istället varit de +9,2 % per år som fonderna de ägde levererade.