För en tid sedan gjorde jag ett kort inspel i SVT:s Ekonomibyrån för att prata om varför det är så svårt att få konsumenter att lämna storbankerna och byta till en billigare och bättre bolåneleverantör. Gänget på Ekonomibyrån efterfrågade psykologiska förklaringar till varför så få lämnar traditionella aktörer, trots att de skulle tjäna på det.
Det slog mig att den förklaring jag gav också går att applicera på sparande, vi får se om du håller med. 🤗
Hinder för att lämna en känd aktör
I all enkelhet ser jag två typer av hinder som spararen (eller bolånetagaren) står inför: psykologiska hinder (det som sitter i våra huvuden) och strukturella hinder (det som faktiskt gör bytet svårt). Det sistnämnda är tyvärr hinder som vi i branschen (och politikerna) måste ta oss an. Som du säkert förstår så finns det sannolikt vissa aktörer som inte är så sugna på att ändra hur det ser ut idag. 🤨
Strukturella hinder handlar om flöden man måste ta sig igenom för att exempelvis byta bolåneleverantör, flytta sitt sparande eller flytta sin tjänstepension till en aktör som Opti (en funktion du hittar i Opti-appen). Avgifter för flytt och krånglig information är också en typ av strukturella hinder.
De psykologiska hindren är mer intressanta, dels för att vi på Opti kan hjälpa till med att adressera dem men också för att ni som sparar själva kan göra något åt dem. Här är de vanligaste psykologiska hindren:
- Här-och-nu-orientering: En bättre bolåneränta sparar pengar i framtiden, men kräver tid och energi nu. Samma dynamik gäller för sparande, och eftersom vi människor främst styrs av det som gynnar oss idag blir det lättare att skjuta på beslut som är bra för våra framtida jag.
- Krångelkänslan: Bara tanken på att byta leverantör, oavsett om det gäller bolån eller sparkonto, kan verka överväldigande. Nog för att det kan vara krångligt, men i våra huvuden känns ett byte till och med jobbigare än vad det egentligen är.
- Svårt att förstå vad man tjänar på att byta: Några punkter på räntan eller avgiften är abstrakt och svårt att ta in. Som vi ska se nedan är det därför mer effektivt och betydligt mer motiverande att kommunicera vad man förlorar i kronor per månad.
- Osäkerhet och riskminimering: När något är stort och viktigt, som att flytta bolån eller var man sparar, känns det tryggare att stanna hos gamla, välkända aktörer. Man vet vad man har, men inte vad man får. Ett klassiskt sätt att minimera osäkerhet, men sällan något som är så gynnsamt på lång sikt.
Hur blir det lättare att byta bank?
Som sagt vilar väldigt mycket ansvar på oss i branschen, något som jag tycker vi på Opti gör väldigt bra. Om jag får säga så själv förstås. ☺️
Bra design, enkla flöden och kommunikation på mottagarens villkor räcker långt. Just enklare flöden är den vanligaste rekommendationen när experter (som mig själv) får uttala sig om hur man kan underlätta för den som vill ha ett bättre sparande, eller billigare bolån.
En annan metod som visat sig vara framgångsrik för att få människor att välja ett bättre sparande och billigare el är att gå ifrån procentsatser och pris per kWh. Väldigt få av oss kan förstå hur stor skillnad 0,1 procent kan göra för våra bolånekostnader, eller vad några öre per kWh innebär för en villaägare.
Av den anledning verkar det vara smart att visa vad det kostar i månaden att inte byta bolåneleverantör eller hur mycket lägre ens pension per månad kan bli om man inte flyttar.
Nog för att kommunikation kan adressera många av de nämnda psykologiska hinder jag nämner ovan, men förenkling och användarvänlighet kommer alltid vara det viktigaste för den som vill hjälpa andra att fatta ekonomiska beslut som kommer att gynna dem, om än på lång sikt.
Här kan du se hela avsnittet av Ekonomibyrån, vi dyker upp efter ca 24 minuter.
Ta hand om er,
Niklas & hela Opti-teamet