Mest populära nyårslöftena bland er som sparar hos Opti

Niklas Laninge -

Har du ett nyårslöfte för 2025? Du är inte ensam! 

Faktum är att var femte kvinna och var åttonde man i Sverige har ett eller flera nyårslöften. Löften är så klart något man formulerar i början av året, men som förhoppningsvis ska efterlevas under hela året.

Visste du att hur du utformar ditt nyårslöfte påverkar hur sannolikt det är att du håller det? Jag ska komma tillbaka till den här forskningen, men jag börjar med att prata lite om sparande.

När det kommer till sparande så finns det som bekant en hel del viktiga saker att ha koll på. Du vill så klart se till att ditt sparande är säkert, och ger en bra avkastning för den risk som passar dig. Sen är det här med avgifter viktigt.

För dig som är bekant med oss på Opti är det här inga nyheter, det nämns ju ofta eftersom Opti är en tjänst som ger dig allt av ovan. Det jag som sparpsykolog kommer att prata mer om är att sparande också påverkas av hur vi människor beter oss. 

Min personliga favorit bland Optis månadsbrev är Så bra investerar din granne (egentligen). Här kan du lära dig att den genomsnittlige investeraren går miste om en tredjedel av avkastningen som skapas på den amerikanska aktiemarknaden (S&P 500) under ett år, helt på grund av hur man beter sig [1].

Hur människor agerar när det exempelvis stormar på aktiemarknaden eller huruvida man försöker tajma upp- och nedgångar har alltså större effekt på hur det går för ens sparande än fonders avgifter. De som försöker tajma eller köper och säljer under turbulenta perioder presterar helt enkelt sämre än de som låter bli. Lägg därtill att hur man konsumerar också styr hur mycket som kan sparas varje månad så förstår du att det är en hel del psykologi med i bilden.

Det är därför Opti anställt mig, Niklas Laninge, som sparpsykolog. Faktum är att jag är Sveriges första Sparpsykolog. Skulle jag beskriva hur tacksam och hedrad jag är av att ha fått detta förtroende så skulle det här inlägget bli alldeles för långt, och rätt självcentrerat. I all korthet kan jag berätta att jag är utbildad psykolog som länge haft ett stort intresse för sparande.

Jag har skrivit tre böcker om mänskligt beteende, men drabbas titt som tätt av den benägenhet vi människor har när det kommer till att fatta beslut och agera långsiktigt. Som du vet är det inte helt lätt att stå emot omedelbara kickar till förmån för större, mer långsiktiga belöningar. Detta är ett tema jag kommer att prata mer om.

2019 fick jag höra talas om Opti och blev direkt en användare, en mycket nöjd sådan. Till och med så nöjd att jag där och då hörde av mig till Jonas här på Opti i hopp om att få det jobb som jag nu har. Hans svar uteblev, men mer om det någon annan gång.

I min roll som sparpsykolog hoppas jag kunna prata om sparande, pengar och hur detta påverkar hur vi mår, våra relationer och ja, egentligen allt i livet. Ibland kommer jag berätta om spännande forskning. Ibland kommer jag genomföra egna studier. Och så kommer jag självklart dra mitt strå till stacken när det kommer till att skapa ett enkelt och tryggt sparande för alla som använder Opti.

Men nog om mig, tillbaka till nyårslöften.

Vilka nyårslöften avlägger svenskarna?

För några år sedan genomfördes världens största studie på nyårslöften [2]. Forskare vid Stockholms och Linköpings universitet lät 1 066 personer uppge sina nyårslöften inför det nya året och sedan följde man dem under året för att se hur det gick för dem. 

Här är de vanligaste nyårslöftena från studien:

  • Fysisk hälsa (33 %)
  • Viktnedgång (20 %)
  • Förändra matvanor (13 %)
  • Personlig utveckling (9 %)
  • Mental hälsa (5 %)
  • Arbete och studier (4 %)
  • Tobaksvanor (3 %)
  • Övrigt (13 %)

Vad hände med sparande kanske du undrar?

Tyvärr klumpades sparlöften in i den tråkiga kategorin Övrigt. Om vi dubbelklickar på just Övrigt så får vi veta att cirka två procent av målen handlar om konsumtion och två procent handlar om privatekonomi. Vi antar att man ville konsumera mindre och få en bättre privatekonomi.

Även om vi på Opti självklart uppskattar den här typen av forskning så kunde jag inte låta bli att gräva vidare lite och ta hjälp av er på Opti. Jag kände på mig att just era nyårslöften skulle skilja sig något från deltagarna i studien då ni förstått hur viktigt sparandet är för ens ekonomi, frihet och välmående. 

Under flera år har vi nämligen sett att januari är en månad som sticker ut – på ett positivt sätt. Januari är en tuff månad för många rent ekonomiskt, men vi ser att fler börjar spara hos oss i januari och de som redan sparar sparar mer jämfört med många andra månader.

Bra jobbat! Men hur såg det då ut med era nyårslöften?

Vi fick in nästan hundra svar när vi frågade ett slumpmässigt urval av er. Så här såg er lista ut:

Fysisk hälsa toppade även er lista (27 %) tätt följt av sparande (25 %), mental hälsa (16 %), viktminskning (16 %) och jobbrelaterade löften (6 %).

Vi frågade er också om det fanns något ni behövde för att öka sannolikheten att ni ska hålla era nyårslöften hela 2025. Sett till den svenska nyårsstudien så var det nästan 30 procent som övergav sitt löfte redan i mars, och ungefär hälften som höll det året ut, så nog behöver vi alla lite hjälp.

Här är en sammanställning av den hjälp ni säger er behöva:

🛟 Stöd från omgivningen – nära och kära som uppmuntrar och stöttar.

🔔 Påminnelser och struktur – regelbundna påminnelser, planering och att skriva ner målen.

🫡  Självdisciplin och karaktär – "pannben", envishet och disciplin.

📆 Rutiner och planering – att skapa fasta rutiner, sätta upp mål och delmål.

🧐 Professionellt stöd – hjälp från coacher, tränare eller andra experter.

Oavsett vad just du avlägger för nyårslöfte så vill jag nu hjälpa dig att hålla fast vid ditt löfte året ut, och jag har några forskningsinspirerade tips på vägen. Dessa får du läsa om i ett kommande inlägg.

Gott nytt år! 🎉

Niklas och hela Opti-teamet

[1] Den andel av marknadens totala avkastning som en genomsnittlig investerare får är 70 % för den amerikanska aktiemarknaden (S&P 500) respektive 9 % för den amerikanska räntemarknaden (Bloomberg Aggregate Bond Index) i snitt över 20 år, enligt Dalbar QAIB 2020.

[2] Oscarsson M, Carlbring P, Andersson G, Rozental A (2020) A large-scale experiment on New Year’s resolutions: Approach-oriented goals are more successful than avoidance-oriented goals. PLOS ONE 15(12): e0234097. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0234097