Kort version đ„
Siffrorna talar sitt tydliga sprÄk: Sparkontot fortsÀtter att snuva oss pÄ pengar! à r efter Är missar vi möjlig avkastning, dessutom helt i onödan.
2 700 miljarder kronor, sÄ mycket har vi svenskar parkerat pÄ vÄra sparkonton. En hissnande siffra! Hur mycket varierar sÄklart, men omkring 100 000 kronor Àr inte ovanligt att vi har (stilla)stÄendes pÄ kontot[1]. Snacka om outnyttjad potential. För pengar ska vÀxa, inte sova.
Bara de senaste fem Ă„ren hade 100 000 kronor pĂ„ sparkontot istĂ€llet kunnat bli 147 000 kronor, om de hade varit investerade i vĂ„r portfölj Opti 9. Och om vi ökar tiden till 30 Ă„r, dĂ„ vĂ€xer beloppet till hela 822 000 kronor[2]. đź
Men den sĂ€kra rĂ€ntan dĂ„? Uh-oh.. PĂ„ samma 30 Ă„r hade sparkontots 100 000 kronor bara vĂ€xt till 135 000 kronor â och tĂ€nk dĂ„ ocksĂ„ pĂ„ att inflationen under samma period varit hög. För att ha samma köpkraft Ă„r 2024 som 30 Ă„r tidigare, 1994, hade pengarna behövt vĂ€xa till cirka 167 000 kronor. Med andra ord har pengarna pĂ„ sparkontot minskat i vĂ€rde.
Det Ă€r sĂ„ lĂ€tt att falla dit. Ett förföriskt tryggt och enkelt alternativ som banken (av egenintresse) lockar med varje gĂ„ng du loggar in. Och sparkontot har verkligen sin plats, för de trygga pengarna man kan behöva snabbt. Men inte för 2 700 miljarder kronor. Och över 40 procent[3] av det vi sparar gĂ„r fortfarande rĂ€tt in pĂ„ sparkontot. Denna stora kassa blir snabbt kass, och kostar oss möjlig avkastning som istĂ€llet kan ge mer pengar i fickan i framtiden. Gör nĂ„got Ă„t det! đ°
Sparandets historia pÄ tvÄ minuter
Tidigt tidigt, i pengarnas begynnelse, förvarade vi mĂ€nniskor vĂ„ra mynt och sedlar i hemmet. SmĂ„ pĂ„sar eller kistor var praktiska, men för sĂ€kerhets skull gömde vi ocksĂ„ undan lite i finurliga gömstĂ€llen i golv och vĂ€ggar. đ”ïž
I tider av oro var det vanligt att grÀva ner pengar och andra vÀrdefulla föremÄl i skogen. Man kan sÀga att det, pÄ den tiden, var det sÀkraste sÀttet att bevara vÀrdet pÄ sina tillgÄngar.
Under renÀssansen pÄ 1400-talet vÀxte de första moderna bankerna fram i norra Italien. SÀkerhet var ett av bankernas argument för att man skulle lÀmna sina pengar hos dem.
Men Àven om ett bankvÀsende började ta form var ett sparkonto pÄ banken fortfarande en ganska otillgÀnglig sparform för de allra flesta. Faktum Àr att bankerna inte ens brukade betala nÄgon rÀnta, utan ta en avgift, som betalning för sÀkerheten av att fÄ ha sina pengar dÀr. Ingen vidare avkastning alltsÄ. Vanligt folk fortsatte, kanske dÀrför, att fysiskt gömma undan de slantar som gick att undvara.
Ăven ovanligt folk â pirater, till exempel â hade problem med pengaförvaring. Det Ă€r lite av en myt att de brukade grĂ€va ner sina âskatterâ, i praktiken sĂ€llan guld och juveler utan snarare mat, klĂ€der eller kryddor. NĂ€r möjlighet gavs sĂ€gs vissa ha gömt dem, men annars fördelades och konsumerades ofta bytena â deras sĂ€tt att försöka hantera sina tillgĂ„ngar i en (mycket!) osĂ€ker vĂ€rld.
PÄ 1800-talet började vi spara i sparbössor, och det blev ocksÄ allt vanligare att sÀtta in pengar pÄ banken, numera Àven med lite rÀnta som bonus.
Pengar, slantar, kosing och cash, frĂ„n burkar till spargrisar, styrde vĂ„r sparvĂ€rld. Det Ă€r till och med sĂ„ att det engelska ordet âcashâ kommer frĂ„n latinets âcapsaâ som betyder lĂ„da eller behĂ„llare. Eftersom mynt och sedlar oftast förvarades i en lĂ„da fick cash sedan betydelsen pengar.
VÄrt sÀtt att spara har styrts av sÀkerhet. Men burkens era Àr förbi. Att gömma pengarna Àr inte lÀngre det smartaste alternativet.
FrÄn förvaring till investering
Sparkontot Ă€r det alternativ vi har idag som allra mest liknar en pengaburk nedgrĂ€vd i skogen. Man vet vad man fĂ„r: Det du grĂ€vde ner (dvs satte in) Ă€r detsamma som du kommer att grĂ€va upp. đČ
2 700 miljarder kronor finns pĂ„ svenska sparkonton. 2 700 miljarder. Sparkontots trygghet Ă€r bra och viktigt nĂ€r man behöver den dĂ€r sĂ€kerheten, för pengar som man kan behöva snabbt och som inte fĂ„r krympa; som buffert för nĂ€r tanden eller bilen gĂ„r sönder, till exempelâŠ
Men för 2 700 miljarder kronor kan man köpa uppemot 5 miljoner splitternya bilar â lika mĂ„nga som det finns i trafik i hela Sverige, och ungefĂ€r en ny bil per hushĂ„ll! Enbart buffertsparande förklarar alltsĂ„ inte detta enorma belopp. đ
Styrkan med sparkontot, att man fÄr ut vad man satte in, Àr ocksÄ dess stora svaghet. För om du vet att du kommer fÄ ut samma belopp, sÄ har du inte lÀngre möjligheten att fÄ ut mer.
Och hÀr nÀrmar vi oss skillnaden genom förvaring och investering. Att bara förvara pengarna gör att du gÄr miste om kraften i mÀnsklig uppfinningsrikedom. Det Àr nÀmligen inte bara spargrisar och nedgrÀvda lÄdor i skogen som vi kommit pÄ.
TillvÀxten, i form av bland annat de vÀxande företag som vi mÀnniskor skapar i vÄr sprudlande vÀrld, gÄr att ta rygg pÄ. Den kraften finns inte pÄ sparkontot, men den gÄr att komma Ät för den som investerar.
Hade vi valt att investera vÄra 100 000 kronor i en Opti 9-portfölj 1994, istÀllet för att förvara dem pÄ sparkontot, hade vÄr pengagömma vÀxt till hela 822 000 kronor. PÄ sparkontot hade pengarna under samma tid bara vÀxt till 135 000 kronor.
PÄ sparkontot vÀxer pengarna med rÀnta. Men nÀr du investerar vÀxer pengarna med hjÀlp av de idéer, produkter och tjÀnster som vi mÀnniskor skapar, genom företag och annat. Och den mÀnskliga uppfinningsrikedomen har genererat mer Àn sex gÄnger högre avkastning Àn sparkontot sedan 1994.
Skillnaden Àr svindlande.
En stor del av förklaringen till varför sÄ mÄnga lÀgger sparpengarna pÄ sparkontot Àr nog gammal vana, och den dÀr kÀnslan av att pengarna ligger dÀr, tryggt nedgrÀvda i marken. Tryggt ⊠men inte bra.
Och Àven om vi vet att det vore klokt att investera kan det fortfarande vara svÄrt att veta hur vi ska investera. Det Àr dÀrför vi har skapat Opti. För att det ska vara precis lika enkelt att investera sparpengarna som att bara förvara dem pÄ sparkontot.
Hit gÄr nya sparpengar
Ăr det dĂ„ sĂ„ att vi har gamla pengar undanstoppade pĂ„ sparkontot, men att nya pengar investeras klokt?
Nej, Àven vÄra nya pengar verkar vi vilja grÀva ner i skogen. NÀstan hÀlften av alla nya sparpengar gÄr direkt in pÄ sparkontot, nÀrmare bestÀmt 46 % av kvinnors sparande och 40 % av mÀns sparande.
Jag ska inte sticka under stol med att jag tycker det Ă€r rĂ€tt skrĂ€mmande. För det betyder att vi mĂ„nad efter mĂ„nad fortsĂ€tter att missa den dĂ€r avkastningen som vi kan fĂ„, om vi bara vĂ€ljer att investera istĂ€llet för att förvara. đ±
Varför vill dÄ banken sÄ gÀrna att vi ska sÀtta in vÄra pengar pÄ sparkontot, istÀllet för att investera dem? Som, sÄ ofta, av egenintresse; för varje krona du lÄnar in till banken sÄ fÄr banken lÄna ut (mÄnga fler) kronor till nÄgon annan, som de dessutom tar betalt en Ànnu högre rÀnta pÄ Àn vad de betalar till dig.
Men vi kan vÀlja att göra vad som Àr bÀst för oss istÀllet, inte för banken.
LÄt din inre pirat gÄ plankan
Kanske Ă€r det en naturlig instinkt att vilja förvara vĂ„ra pengar i hemliga gömmor. Som smĂ„ ekorrar inför vintern samlar vi moderna nötter pĂ„ sparkonton, inför tuffare tider. Och det Ă€r ett klokt beslut att ha en lĂ€ttillgĂ€nglig buffert â till en grĂ€ns, som gĂ„r lĂ„ngt innan fem miljoner splitternya bilarâŠ
För om vi av bara farten fortsĂ€tter att sĂ€tta in pengarna som blir över pĂ„ sparkonton hamnar vĂ„r privatekonomi i en typ av âtrygghets-obalansâ; för mycket pengar blir för sĂ€kra, och vi gĂ„r miste om en möjlighet att istĂ€llet ha mer pengar i framtiden.
Till vardagen och till bufferten passar en pengagömma utmÀrkt. LÀtt att grÀva upp nÀr du behöver den. Men i framtiden fÄr vi fler möjligheter om vi vÀljer att investera istÀllet.
Till skillnad frĂ„n bönderna, medeltidsmĂ€nniskorna och piraterna har vi idag möjlighet att nyttja kraften i en fondportfölj. DĂ„ Ă€r det synd om vi skulle missa det. Av gammal vana, för att vĂ„r hjĂ€rna vill tro att vi fortfarande lever pĂ„ medeltiden. Eller kanske att vi kĂ€nner oss som pirater som bara vill gömma vĂ„r skatt pĂ„ en avlĂ€gsen ö, rita en skattkarta och lĂ€gga i en lĂ„da. đŽââ ïž
LÄt din inre pirat gÄ plankan, och skippa sparkontot! VÀlkommen till framtiden!
Mvh,
Jonas, Ann och hela Opti-teamet
Marknaderna i november
November var en minst sagt hÀndelserik mÄnad. Oavsett vad man tycker om utgÄngen i det amerikanska valet sÄ sÄg de finansiella marknaderna positivt pÄ resultatet. Trump har, bland mycket annat, utlovat skattesÀnkningar för företag och en rad ÄtgÀrder som ska hjÀlpa det amerikanska nÀringslivet. GlÀdjen pÄ den amerikanska börsen spred sig bÄde till andra börser vÀrlden över och till andra tillgÄngsslag. Det Àr sÀllan alla tre tillgÄngsslagen aktier, rÀntor och rÄvaror stiger samtidigt men sÄ blev det i november, vilket gav fin skjuts till alla Opti-portföljer.
HĂ€r i Sverige fick vi ocksĂ„ en skjuts uppĂ„t, Ă€ven om det amerikanska valet ocksĂ„ spred lite oro kring nya handelshinder och hur tullar kan komma att pĂ„verka inflationen. Om sĂ„ skulle bli fallet finns det risk att de inprisade rĂ€ntesĂ€nkningarna kanske inte blir sĂ„ stora eller kommer sĂ„ snabbt, som marknaden vĂ€ntat sig. Samtidigt har vi fĂ„tt fortsatt positiva signaler frĂ„n Konjunkturinstitutet dĂ€r svenska hushĂ„ll ser att den egna ekonomin successivt stĂ€rks. Det blir mer pengar i plĂ„nboken nĂ€r bolĂ„nekostnader börjar falla, inflationen planar ut och köpkraften stiger. Och, mer pengar att spara. đ
Opti 3 (lÄg risk): +2,3 % (+9,1 % i Är)
Opti 9 (hög risk): +4,7 % (+21,4 % i Är)
[1]: SBAB Spartempen, september 2024
[2]: Alla siffror pÄ avkastning Àr för portföljen Opti 9 med de innehav portföljen haft vid varje givet tillfÀlle. Avkastningen Àr efter avgifter, och tidsperioden Àr 2019-12-31 till 2024-09-30 respektive 1993-12-31 till 2024-09-30. Innan januari 2018, dÄ portföljerna startades, Àr avkastningen simulerad utifrÄn vedertagna marknadsindex.
[3]: Finansinspektionen, september 2024
Som vanligt ska vi komma ihÄg att historisk vÀrdeökning inte Àr en garanti för framtida vÀrdeökning. Fonder kan bÄde öka och minska i vÀrde och det Àr inte sÀkert att du fÄr tillbaka samma belopp som du satte in.