Ladda hem Opti

Start Vår Blogg Portfölj Fonder Om Oss Ladda ner

Intervju med Alexandra von Schwerin: Kvinnor, makten och pengar

När Alexandra von Schwerin blev slottsfru på Skarhult i Skåne vandrade hon runt och betraktade de pampiga porträtt som prydde slottets väggar. Det var rad efter rad med idel män – av de kvinnor som levt i slottet såg hon däremot knappt ett spår. Dessutom upptäckte hon att kvinnorna lyste med sin frånvaro även i historieböckerna som hennes barn fick läsa i skolan. I en lärobok från årskurs 8 var det faktiskt fler nazister namngivna än kvinnor!

Kunde det verkligen vara så att kvinnorna inte påverkat samhället över huvud taget? Det var nu Alexandra inledde det arbete som skulle leda till en utställning på slottet Skarhult, Den dolda kvinnomakten.

I sina efterforskningar upptäckte Alexandra von Schwerin att kvinnorna faktiskt har varit mycket mer jämlika sina makar än man kan tro, åtminstone på den förindustriella arbetsmarknaden. I till exempel en skomakarfamilj eller bagarfamilj förväntades alla barn börja hjälpa till redan vid fyra års ålder, både pojkar och flickor. Alla skulle förberedas för att så småningom kunna ta över arbetet. Män och kvinnor jobbade alltså jämsides, och det gjorde att kvinnorna var lika involverade i familjens affärer som männen.

Kvinnorna var alldeles självklara spelare vad gäller drivande av företag, allt från torp och gårdar till gods, handelshus och bruk, berättar Alexandra. Till stor del berodde det på att företag drevs som familjeföretag. Om en kvinna gifte sig med en bagare blev hon bagarhustru, och om hon gifte sig med en bonde blev hon bondhustru. Och tillsammans blev de då herr och fru Bagare som drev verksamheten ihop. Dessutom gifte människor sig ofta inom samma skrå, så att en dotter till en skomakare gifte sig med en annan skomakare och förenade sina yrkeskompetenser. Det här ledde till en meritokrati där den mest lämpade – den som var på plats, den som var nyktrast och smartast – i praktiken fungerade som chef. I många fall var det här kvinnan, kan Alexandra och en rad historieforskare konstatera efter att ha hittat mängder av kvinnor i ledningen på torpen, bruken, i handelshusen och butikerna.

Under 1600-talet låg Sverige till största delen i krig, och då var det kvinnorna som skötte gods och gårdar. Men eftersom kvinnorna var omyndiga signerades avtal och papper i mannens namn, i hans frånvaro. Alexandra berättar om Christina Piper, som köpte Engsö i maken Carl Pipers namn medan maken krigade i Ryssland. Och om drottning Margareta Eriksdotter Leijonhufvud, Gustav Vasas andra hustru, som styrde riket när maken surt plågades av svår tandvärk.

Det här ledde till en meritokrati där den mest lämpade – den som var på plats, nyktrast och smartast – i praktiken fungerade som chef. I många fall var det här kvinnan.

Det finns många liknande exempel från 1600- och 1700-talen, menar Alexandra. Så det en prominent företagsledare påstod i en intervju för några år sedan att kvinnor "historiskt sett inte ägnat sig så mycket om företagande" stämmer helt enkelt inte.

Men på 1800-talet hände något. Tidigare hade människor levt i symbios med sin verksamhet, och både bott och arbetat i sin butik eller verkstad. Men i och med industrialiseringen började männen gå till arbetet utanför hemmet, till järnverk, sågverk och andra industrier. Förutom arbetare behövde industrierna också formella ledare och chefer, och då anställde de män. Och hur blev det då med kvinnorna? Jo, de stannade i ökande grad kvar i hemmet, och med det sjönk deras ekonomiska makt och ekonomiska självförtroende. Alexandra poängterar att det var under den här tiden som överklassdamerna börjar bli riktigt uttråkade. Kvinnor ansågs ”hysteriska” och ”nervösa” som aldrig förr. En teori är att de helt enkelt var uttråkade.

Alexandra själv investerar sina pengar främst i fastigheter och egna företag – sådant som hon förstår och kan relatera till. Det här gäller även val av enskilda aktier. Hon väljer bolag och varumärken hon tror på.

Och apropå relationer: Alexandra har alltid haft delad ekonomi med sin man. För henne är det viktigt att veta att vad hon själv har råd med. Hon vill vara säker på att hon klarar sig själv, och inte väljer sin man av ekonomiska skäl. Romantiskt och befriande!

Här kan du läsa fler artiklar och intervjuer.