Tips
Är du en sådan som vill ha ditt sparande utspritt på många olika spartjänster eller föredrar du att samla allt hos en aktör? Om du tillhör de sistnämnda och tänker att din primära spartjänst ska vara Opti har jag ett tips till dig.
I appen kan du både flytta ISK från andra leverantörer och dina fribrev (tjänstepension från gamla arbetsgivare). Några tryck så får du se om det är värt att flytta, några tryck till så är flytten igång.
Något säger mig att läsningen nedan kan trigga vissa ”flyttankar”, i appen är det alltså lätt att gå från tanke till beteende.
Kort version 💥
Vi fattar våra köpbeslut ett i taget, här och nu. Men världen de skapar blir summan av alla besluten tillsammans, över lång tid. Det är därför de flesta av oss kan ogilla utvecklingen mot färre familjeägda caféer och fler anonyma kedjor, men ändå bidra till utvecklingen, köp för köp.
En del av förklaringen ligger i priset. Det är lätt att jämföra. Men priset säger ingenting om var varan producerades, vems lön den betalar eller vad som finns kvar i ditt kvarter om tio år. Två till synes likvärdiga produkter kan ha helt olika effekt på lång sikt.
I den ekonomiska demokratin är det inte val vart fjärde år, utan varje dag. Månadens brev handlar om vad dina pengar faktiskt röstar på – från kaffet och bullen till frågan om det räcker med några stora banker, eller om oberoende spartjänster också bör finnas.
Jonas, VD på Opti, här. Denna månad lånar jag er uppmärksamhet från Niklas kloka ord. Anledningen är, titeln till trots, inte främst det stundande valet. Utan på grund av ett litet familjeägt café vid namn Pascal.
Nästan varje dag cyklar jag in till kontoret, och nästan varje dag cyklar jag förbi caféet i fråga. Det ligger lite inklämt i ett hörn bredvid en skola, vid en återvändsgränd. De rostar sina egna bönor (alltid ekologiska och Fairtrade), uppdaterar gärna menyn efter kundernas önskemål och varje besök är som att bli välkomnad hem.
I området ligger ungefär ett dussin caféer till, de flesta ägda av de stora kedjorna. Hos dessa är bönorna fabriksrostade, bemötandet vänligt men inövat och utbudet standardiserat.
Från mitt bord i morgonsolen blickar jag mot ännu ett fabrikscafé, orolig för att mitt familjeägda dito ska sväljas eller konkurreras ut av den anonyma kedjan inom något år.
Det tar inte lång tid innan tanken vandrar: Hur påverkar våra köp vilken värld vi bidrar till att skapa?
Våra köp formar vår omvärld
Alla som läst nationalekonomi, och säkert även många mer måttligt utbildade universitetsavhoppare likt mig själv, har hört om uttrycket ”marknadens osynliga hand”. Det myntades av Adam Smith, ofta kallad ”nationalekonomins fader”.
En introduktionskurs i nationalekonomi skulle sammanfatta Smiths hand ungefär som en kraft, som gör att alla de beslut att köpa och sälja saker som vi vanliga människor gör, tillsammans också leder till att skapa största möjliga nytta i samhället. (Vilket dock, ironiskt nog givet poängen nedan, inte var vad Smith menade – tolkningen tillkom långt senare [1].)
Det märkliga är att de flesta av oss nog inte önskar en värld med färre små caféer eller kvartersbagerier, och fler anonyma kedjor. Ändå kan alla våra enskilda köpbeslut sammantaget leda just dit.
När kaffesuget uppstår följer vi minsta motståndets lag. På den anonyma kedjan vet vi exakt vad vi får. Det är enkelt, tryggt och vanan gör att vi lätt hamnar där igen. Och det är inget konstigt med det – det är mänskligt.
Men när alldeles för många människor fattar alldeles för många sådana beslut kan effekten bli att det lilla familjecaféet försvinner. Och först då, när det är borta, upptäcker vi att vi värderar det som försvann betydligt högre än vi trodde. Visst går det att fixa en snabb kaffe från kedjan när du behöver det, men kvar finns inte längre caféet som bakar den där bullen du älskar och som känns som ett extra vardagsrum när du behöver det.
Och här närmar vi oss problemet med våra köpbeslut: vi fattar dem ett i taget, här och nu. Men världen de skapar blir summan av dem tillsammans över lång tid.
Anledningen, som jag ser det, sätter fingret på en potentiellt öm punkt i våra köpbeteenden: Vi har svårt att koppla det långsiktiga värdet till priset vi betalar idag.
En varas pris kan dölja många värden
Pris har fördelen att det är lätt att jämföra. Det är viktigt att ta hänsyn till priset, för det enklaste sättet att som företag tjäna mer pengar är att ta mer betalt. Dessutom går det inte att komma ifrån att nästan alla människor har begränsat med pengar, och då måste priset, mer eller mindre, styra vårt beslut.
Men prisets charmanta enkelhet riskerar också att förminska varför priset är som det är, jämfört med alternativen. 100 kronor spenderade på StarWayne Espressobucks ger dig kanske en standardkaffe och en helt ok kanelbulle. En fika i mängden. Samma 100 kronor på familjecaféet ger dig också en kaffe och en bulle, gissningsvis godare. Men under ytan kommer samma 100 kronor spenderade på två olika ställen ha helt olika effekt.
Var och under vilka villkor producerades ditt kaffe och din bulle? Går pengarna du spenderar framförallt till ytterligare en caféanställd i ditt kvarter (kanske ett sommarjobb till ditt barn), eller till en administratörslön på ett centralt kontor eller utdelning till aktieägare? Vill du starta en lokal bokcirkel i caféets lokal en gång i månaden, det är troligtvis enklare att fixa på familjecaféet.
Sanningen är att två till synes liknande produkter kan ha stora kvalitativa skillnader som påverkar både ditt liv och andras. Det kan verka lätt att bedöma vad jag får för priset jag betalar men då bedömer vi oftast bara det vi direkt, eller nästan direkt kan uppleva, i det här fallet hur kaffet eller bullen smakar.
Jag både förenklar och raljerar lite, men du ser min poäng: Pris kan ha en stor påverkan på vilken värld som formas runt dig. Ett val som är fullt rimligt när vi fattar det i stunden kan, tillsammans med tusentals likadana val, på sikt bidra till att skapa en värld som vi inte vill ha.
Du röstar varje dag, gör det med omsorg
I den ”ekonomiska demokratin” är det inte val vart fjärde år, utan varje dag. Du röstar med dina pengar, i varje enskilt köpbeslut.
Hur du använder dina pengar är ett av de mest konkreta sätten att påverka världen runt dig. Om ditt lokala café ska finnas kvar. Om du vill ha kvartersbageriet eller mer fabriksbröd. Om du ser ett värde i att det fortsätter finnas produktion i Sverige och Europa, eller om allt kan läggas ut. Om dina pengar ska stanna i din stadsdel, ditt land, eller i alla fall din kontinent – eller inte. Om det ska gå till löner eller utdelningar. Eller, för att ta ett exempel nära till hands, om det räcker med några stora banker eller om oberoende spartjänster också bör finnas.
Och det är bara de direkta effekterna, de som vi kan se. Höjer vi blicken lite styr till exempel ditt val av café även huruvida det finns folk som fortsätter att köpa in de bönor som gav en person på andra sidan jorden en schysstare lön. Och tusen liknande fall.
Så om det nu finns en osynlig hand, låt oss göra den till vår och göra den ytterst synlig. Ett enskilt val förändrar väldigt lite, men alla våra val tillsammans formar i allra högsta grad världen runt oss. Precis som valet den 13:e.
Choose wisely.
Mvh,
Jonas och hela Opti-teamet
Marknaderna i augusti
Världens aktiemarknader vände upp i augusti och gav en avkastning på ungefär 3 %, mätt i svenska kronor. Även råvaror har haft en mycket stark månad och stigit närmare 8 %, medan räntemarknaden varit i stort sett oförändrad.
Samtidigt fortsätter den ekonomiska utvecklingen att skilja sig mellan olika delar av världen. I USA ligger inflationen kvar på 3,7 %, vilket håller uppe osäkerheten kring den framtida ränteutvecklingen. I Sverige är bilden en annan med en inflation som föll till 0,7 % i juli.
Den svenska arbetslösheten har minskat något, återhämtningen är i full gång och vi tuffar på mot klart bättre konjunktur. BNP växte med 1,6 % under andra kvartalet, vilket var betydligt starkare än motsvarande utveckling i både USA och Tyskland. Framåt väntas dock tillväxttakten bli något lugnare.
Sammantaget blev augusti en positiv månad på de finansiella marknaderna. Aktier återhämtade nedgången från juli, samtidigt som råvaror stod för månadens starkaste utveckling. Räntemarknaden rörde sig däremot väldigt lite, en påminnelse om hur olika tillgångsslag i en bred portfölj kan utvecklas olika från månad till månad.
Följ oss på Linkedin eller Youtube för att läsa (eller titta) på en längre genomgång av vårt marknadsavsnitt.
Opti 3 (låg risk): +1,5 % (+5,8 % i år)
Opti 9 (hög risk): +3,3 % (+16,6 % i år)
Referenser
[1] Faktum är att uttrycket om handen förekommer en enda gång i Wealth of Nations, hans epos på nästan tusen sidor. Och då är betydelsen dessutom en helt annan, ett argument mot behovet av importrestriktioner, utifrån att köpmän hellre redan håller sina affärer inom landet. Citatet lyftes sedan ur sin kontext och gav en större och mer extrem betydelse av Paul Samuelson år 1948.
Kom ihåg att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet.
Eventuella presenterade siffror på historisk avkastning rör våra fondportföljer med de innehav som berörd portfölj haft vid varje givet tillfälle. Avkastningen är efter avgifter.
Avkastningen för portföljerna är ett tidigt estimat. Siffrorna kan komma att uppdateras några dagar, upp till två veckor, efter månadsslutet
För att se antaganden för beräkning av framtida förväntad avkastning vänligen se vår förvaltningspolicy.