Tips
Den 24 juli fick många sin allra första lön. Jag pratar om de hundratusentals ungdomar och unga vuxna som sommarjobbar just nu.
Morgonpasset i P3 bjöd in mig för att prata om vad landets nya löntagare bör göra med lönen. Min främsta rekommendation var att spendera pengarna på upplevelser, men med så mycket tid framför sig bör man också sätta av en mindre slant till sitt framtida jag.
Har du ett sommarjobbande barn över 18? Tipsa hen gärna om Opti, och glöm inte att dela din rabattkod. Är sommarjobbaren under 18? Vad sägs om att öppna en ny portfölj och sedan dela den med hen? På så sätt kan ni båda ha koll på hur pengarna växer.
Kort version 💥
Vad har en valp och ett sparande gemensamt? Mer än man kan tro. Precis som små ovanor hos en valp lätt växer till stora problem, är det ofta de små extra summorna som smiter iväg utan att vi tänker på det.
Forskning visar att vi gärna sparar stora belopp som ett arv eller en skatteåterbäring, men små extrapengar hamnar ofta i ”kan lika gärna användas nu”-facket. Lösningen är enkel: skapa en regel för hur även de små pengarna ska hanteras, för det är sällan de stora summorna som behöver ett system, utan de små.
Vad min valp lärt mig om sparande 🐶
Alla som någon gång haft ansvaret för att uppfostra en liten hundvalp vet att de små detaljerna spelar stor roll för helheten. Att tydligt säga ifrån när valpen vill äta sten, bita i dina skor eller nafsa i ditt byxben kommer göra det lättare att lära valpen andra, ännu viktigare saker, senare. En skicklig hundtränare jag haft förmånen att träna med påminde ofta om att ta det lilla på stort allvar.
Att förbise de små sakerna, avfärda dem som oviktiga, är lätt hänt både med valpar (de är ju så gulliga!) och när det kommer till pengar. Att få ett stort arv, en rejäl skatteåterbäring eller en bonus gör att vi tänker efter och noga planerar hur vi ska hantera pengarna. Men en liten bonus, några hundralappar som blev över efter semestern eller en återbetalning på grund av ett försenat tåg försvinner ofta snabbt utan att vi märker det. Det är ingen slump.
Om du fick 500 kronor extra idag, vad skulle hända med dem? Skulle de omvandlas till en middag ute, ett köp på nätet eller lite dyrare mat i kundvagnen?
Om summan istället var 50 000 kronor hade du sannolikt stannat upp. Kanske jämfört olika alternativ, funderat över amortering eller investering och låtit beslutet ta lite tid.
Varför behandlar vi egentligen pengar så olika, när en krona alltid är värd en krona?
Vad forskningen säger
Ny forskning visar att storleken på ett oväntat tillskott spelar stor roll för vad vi gör med pengarna. Små belopp konsumeras betydligt oftare, medan större summor i högre grad sparas eller investeras. [1]
Forskarna visar också att vår ekonomiska situation spelar roll. Den som redan har en god ekonomi och en buffert väljer ofta att spara även mindre extrasummor. För den som lever närmare marginalen används samma pengar oftare till konsumtion, inte för att man vill slösa, utan för att pengarna helt enkelt behövs här och nu.
Det här hjälper också till att förklara varför stora ekonomiska stöd från staten inte alltid leder till ökad konsumtion i den utsträckning som ekonomer tidigare trott. En större utbetalning behandlas ofta mer varsamt än en liten.
Men vad är det egentligen som händer i våra huvuden?
Mentala konton
En möjlig förklaring finns inom beteendeekonomin och det som kallas mental bokföring eller mentala konton.
Trots att alla kronor är lika mycket värda placerar vi dem omedvetet i olika ”fack”. Vi ger pengarna olika uppdrag beroende på var de kommer ifrån eller hur stora beloppen är.
Lönen hamnar på ett konto som ska räcka till hyran, maten och vardagens utgifter.
Ett arv känns ofta som pengar som ska förvaltas långsiktigt.
Och de där 500 kronorna som dök upp lite oväntat? De hamnar lätt i kategorin ”kan lika gärna användas nu direkt när de ändå finns.”
Pengarna är exakt lika mycket värda. Men i våra huvuden har de fått olika etiketter. Vilka mentala konton vi har varierar från person till person men kan se ut ungefär så här.
System trumfar viljestyrka
Om det är de små summorna som lättast rinner mellan fingrarna blir slutsatsen ganska enkel.
Lösningen är inte att försöka fatta bättre beslut varje gång några hundralappar oväntat dyker upp. Det är betydligt enklare att fatta beslutet en gång och sedan låta en regel göra jobbet.
Genom att bestämma i förväg hur du ska hantera oväntade pengar slipper du väga för- och nackdelar varje gång.
Regeln kan till exempel vara:
🤗 Får jag en extra summa över 500 kronor sätter jag inom 24 timmar undan det till mitt sparande. Under 500 kronor får jag göra vad jag vill med.
💰 Pengar från försäljning av saker används till ett särskilt sparmål.
♥️ Eller den enklaste regeln av alla: alla extrasummor, små och stora, går direkt till sparandet.
Det finns inget rätt eller fel. Pengarna är dina och valet är ditt. Men genom att göra ett medvetet val, istället för att låta slumpen avgöra, ökar chansen att även de små beloppen får arbeta för dina långsiktiga mål.
Små pengar blir stora över tid
Små valpar med små problem blir stora hundar med större problem om vi inte tänker till och tar tag i de små grejerna direkt. Och ett litet sparande kan växa sig stort, om vi tar tillvara även de små summorna.
Vi tänker ofta att ett långsiktigt sparande byggs av stora ekonomiska beslut. Men minst lika viktigt är alla de små beslut vi knappt märker att vi fattar.
En hundralapp här och några hundralappar där känns kanske inte särskilt betydelsefulla. Men över tid kan de tillsammans bli en ansenlig summa, särskilt om de får möjlighet att växa genom ett långsiktigt sparande.
De stora pengarna brukar vi ta hand om. Det är de små som behöver ett system.
Mvh,
Niklas och hela Opti-teamet
Marknaderna i juli
Världens aktiemarknader har backat något under juli och gett en avkastning på ungefär −1,7% mätt i svenska kronor. Oron har framför allt handlat om de enorma investeringarna i AI, många investerare har börjat ifrågasätta om det verkligen kommer att betala sig.
Samtidigt är inflationen i USA fortfarande hög, och marknaden räknar nu med att den amerikanska centralbanken snarare kommer höja räntan än sänka den, vilket dämpar riskaptiten. Det har lett till att investerare världen över dragit ned på sitt aktieägande, trots att börsbolagens vinster faktiskt varit starka.
Sammantaget en ganska lugn nedgång, och en påminnelse om att börsen inte alltid går upp.
Opti 3 (låg risk): -1,2 % (+4,1 % i år)
Opti 9 (hög risk): -1,4 % (+12,3 % i år)
Referenser
Som vanligt ska vi komma ihåg att historisk värdeökning inte är en garanti för framtida värdeökning. Fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka samma belopp som du satte in.