Vad hände på världens börser i februari och varför? Här kommer månadens uppdatering om marknaderna och hur de har påverkat Opti-portföljerna.
Utan att särskilt många märkte det blev februari en väldigt spännande månad på de finansiella marknaderna. Men det berodde inte på stora börsrörelser eller nya lockdowns, utan – mycket mer subtilt – på en ny fas i ekonomin som vi kan vara på väg in i.
Låter det spännande? You bet 🔥
För vad vi börjar se är att vi nu efter pandemins mest akuta fas vill (och får) börja köpa saker igen, det vill säga efterfrågan är på väg upp. Men samtidigt har många bolag gått i konkurs sedan pandemin började, vilket innebär att tillgången på varor och tjänster oväntat sjunkit. Och denna dans mellan tillgång och efterfrågan kan göra att vår tredje, inte helt välkomna bargäst kanske ansluter sig: Inflationen, det vill säga stigande priser. 📈
Denna gäst gjorde även att priserna på många råvaror rusade i februari. Det fick alla Opti-portföljer att sluta på från runt nollan till uppemot +2 %, trots en i övrigt ganska svag månad på de finansiella marknaderna.
Låt oss titta på hur dessa grundläggande krafter i ekonomin fungerar och skulle kunna påverka oss framöver. Men förklarat Opti-enkelt, såklart. 👨🏫
Den framåtblickande börsen
Som vi ofta talar om ligger finansmarknaderna alltid (minst) ett steg före den verkliga ekonomin. Börsen är inte en spegel för hur saker är, utan hur vi investerare tror att saker kommer att bli.
(Sidonot men detta är ett jättespännande ämne! Om du vill läsa mer så kolla in vårt tidigare blogginlägg om varför det är så svårt att förutspå börsen som handlar om det.)
De stora börsuppgångar vi sett sedan i somras är ett bevis på just detta. För trots att både bolag och hela branscher fortfarande lider av restriktionerna har vi gång på gång nått nya värderingsrekord på flera marknader. Skillnaden mellan vinnare och förlorare är förvisso stor. Men på hög nivå beror uppgångarna på att tillräckligt många investerare har tagit ut segern i förskott; de räknar med att vaccineringsfasen går bra och att ekonomin återhämtar sig både starkt och ganska snart.
Men är det så enkelt? Svaret är både ja och nej. Vi ser just nu att många experter räknar med en kraftig tillväxt under 2021. Som exempel beräknar IMF, Internationella valutafonden, att världsekonomin kommer att växa 5,5 % som helhet under året. Men det beror också på att den krympte -3,5 % under 2020, något som är mycket ovanligt sett till historien. Tillväxten är alltså i hög grad återhämtning. 🤔
Sambandet mellan tillgång, efterfrågan och inflation
Under pandemin har många företag tvingats stänga ned, vilket gjort att den totala tillgången till varor och tjänster minskat.
Samtidigt har vi hela länder med inlåsta konsumenter som ser fram emot att kunna köpa dessa saker igen när nedstängningarna lättar. Så, när efterfrågan en vacker dag kommer tillbaka är det alltså till ett mindre utbud. Enligt ekonomisk teori ökar det risken för stigande priser – det som kallas inflation.
Låt oss ta ett exempel 🛫
Flygindustrin går milt uttryckt på knäna efter att efterfrågan totalkraschat. Många flygbolag har gått i konkurs. Så när vi kan och vill börja resa igen kommer det tyvärr att finnas färre rutter, färre flygplan i luften och…yes, det kommer med största sannolikhet att kosta mer. När vi ser liknande mönster för många branscher samtidigt driver det upp priserna i ekonomin – inflationen ökar.
Bra och dålig inflation
Men är verkligen inflation dåligt? Hör vi inte ofta att centralbankerna vill ha inflation?
Man kan säga att viss inflation, som drivs av en högre tillväxt i ekonomin är bra, men en för hög inflation är inte bra eftersom det leder till att folk behöver öka sina inkomster mycket för att kunna köpa samma saker som tidigare. Som exempel: Om priset på en Piggelin ökat från 10 till 15 kronor, men vår veckopeng bara ökat från 10 till 12 kronor kan vi köpa färre Piggelin per månad. Vår "köpkraft” har minskat som man skulle säga på finanssvenska. Och det är den dåliga sortens inflation.
Det är därför som centralbankerna normalt sett höjer räntorna i en högkonjunktur. De vill göra det dyrare att låna pengar för att på så sätt dämpa efterfrågan och inflationen. Något som i sin tur även kan leda till press på aktiemarknaden, eftersom många företag blivit vana vid billiga lån. Och för att den som istället investerar i obligationer och andra ränteplaceringar då får bättre betalt.
Idag är dock läget långt ifrån normalt. Centralbankerna världen över har lovat dyrt och heligt att inte höja räntorna de närmsta åren – allt för att fortsätta stödja den ömtåliga återhämtningen i ekonomin. Det har i sin tur gjort de finansiella marknaderna lite nervösa för centralbankernas balansgång, vilket gör att vi skulle kunna se ökad turbulens på finansmarknaderna framöver (läs: oväntade ned- och uppgångar). 🎢
Opti-portföljerna i februari
Oron för högre inflation/stigande priser i framtiden syntes även på de finansiella marknaderna. Det gjorde att vi i februari såg nya vinnare jämfört med under den starka återhämtningsfasen på börsen, där framför allt tillväxtbolag gick mycket starkt.
Nu blev det istället råvaror som tog på sig ledartröjan. När investerare tror att efterfrågan på det mesta i världen – bilar, resor och mat – kommer att öka kommer det helt enkelt att behövas mer metaller, energi och livsmedel. Och det driver upp priserna på råvaror.
Det här påverkar även vilka branscher som går bra, där vi sett aktier i bolag vars intjäning är starkt knuten till hur ekonomin går, (i finanspressen kallade "cykliska bolag"), nu ta täten. Det på bekostnad av aktier i bolag med en hög tillväxt i intjäningen (så kallade "tillväxtbolag"), som hittills varit motorn på börsen. Även till exempel banker har börjat gå bra, då de gynnas av lite högre räntor.
Att råvaror blev månadens vinnare syntes även i Opti-portföljerna. För trots en i övrigt ganska svag månad för ränteinvesteringar så hjälpte råvaror att hålla uppe portföljerna.
Som exempel:
Opti 3: -0,4 % (+0,3 % i år)
Opti 9: +1,9 % (+4,4 % i år)
Vi får med det slå ännu ett slag för värdet i diversifiering, att investera så brett som möjligt.
Barbråk eller sansad sorti?
Kommer inflationen lugnt slå sig ner vid bardisken samtidigt som tillgång och efterfrågan dansar klart en lugn dans? Eller leder trions stök till att vår nästa beställning kostar oväntat mycket mer?
Vi har sagt det förut och vi säger det igen – ingen vet. Varken vi på Opti eller någon annan så kallad expert. Det vi däremot vet är att när man inte vet så är riskspridning otroligt viktigt i ett långsiktigt sparande. Det är en försäkring mot oförutsedda händelser. Råvaror spelade en tydlig roll i portföljerna under februari och det gäller vid något tillfälle för alla typer av investeringar i Opti-portföljerna. Det är trots allt därför vi har med dem där! Frågan är bara när.
Vårt jobb är att investera brett åt dig, så att du inte behöver gissa när. Vi löser portföljen åt dig och håller den i balans genom vår förvaltning. Ditt jobb för att hjälpa dina pengar att växa är att fortsätta investera långsiktigt (månadssparande är fantastiskt), och att hålla huvudet kallt om det skulle skaka till.
Deal? 🤝
Vi finns här på hela resan!
Jonas, Ann och hela Opti-teamet
Kom ihåg att historisk värdeökning inte är en garanti för framtida värdeökning. Fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet.