Den 4 oktober är kanelbullens dag. En oerhört svensk högtid. Och varje år, kanske utan att vi tänker på det, ger den oss ett av de mest pedagogiska exemplen på inflation som finns i samhället.
För kanelbullen är en perfekt inflationsmätare. Det är samma bulle år efter år, ungefär samma storlek, ungefär samma ingredienser. Och vi har en ganska tydlig prishistorik på den.
På 70-talet kostade en kanelbulle någonstans mellan 75 öre och 1 krona. På 90-talet låg priset runt 5–8 kronor. På 2000-talet 12–18 kronor. Idag betalar du 25–45 kronor för en kanelbulle på ett café i Stockholm.
Det är en ungefärlig 30–40-faldig prisökning, eller inflation, på 50 år.
Pengarna behåller inte sitt värde över tid. 1 000 kronor som du sparar idag och som ligger i en sparbössa kommer inte att kunna köpa lika mycket om 30 år.
Faktiskt mycket mindre.
Det är därför det är så viktigt att skilja mellan att spara i kontanter och att spara i tillgångar som växer.
Tre saker att tänka på när man pratar om inflation och sparande:
💰 Pengar på sparkonto med 0 procent ränta tappar köpkraft varje år. Det är inte säkert sparande, det är säker förlust.
📈 Aktier och fonder har historiskt slagit inflationen tydligt över längre perioder. Inte alltid år för år, men över decennier.
🛡️ En buffert ska vara på sparkonto trots inflation. Den behöver vara tillgänglig. Det är okej att den ”förlorar” lite mot inflation, det är priset för att den finns där när du behöver den.
Så på kanelbullens dag, när du står i kön på caféet och ser priset på den där fina kanelbullen, kan du tänka: det här är inflation i praktiken. Och det är just därför det är så viktigt att ditt långsiktiga sparande inte handlar om att gömma eller bara förvara pengar, utan att låta dem växa.
Hälsningar,
Niklas & hela Opti-teamet
📝 Kom ihåg att historisk värdeökning inte är en garanti för framtida värdeökning. Fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta beloppet.
🧐 Investerarskyddet och insättningsgarantin gäller. Riskinformation på opti.se/risk