Fondavgifter: Storleken har betydelse

Nästan alla fonder har en avgift och vi har alla hört att högre avgifter minskar vårt sparande mycket. Men hur mycket? Nedan tar jag upp lite exempel så att vi kan gå från procent till kronor.

Sammanfattningen

Avgifter äter upp mer av ens sparpengar än man tror, vilket beror på något som kallas ränta-på-ränta effekten. Som exempel, du kan välja mellan två fonder A och C. Båda snittar 7 % tillväxt per år innan avgifter, och du ska spara 100 000 kr i tio år. Med följande fondavgifter har du då efter tio år:

Fond A (0,2 % avgift): 193 069 kr
Fond C (2,0 % avgift): 162 889 kr

Så storleken på avgiften spelar stor roll, 30 000 kr stor för att vara exakt. Avgifter är därför en viktig sak att ta hänsyn till när man väljer fond, men det finns andra viktiga saker också.

Lite längre

Låt oss börja med att titta på vilka olika typer av avgifter det finns. Med ett fåtal undantag betalar man en så kallad förvaltningsavgift till fondbolaget. Från den bör vi dock höja blicken till begreppet årlig avgift, för där måste fondbolagen även räkna in kostnader för marknadsföring, revision och annat. Det är dock värt att notera att avgifter för handel med de värdepapper som fonden innehåller, till exempel aktier, inte är inräknat i den årliga avgiften. Vissa typer av specialfonder, till exempel hedgefonder, har dessutom ofta olika prestationsbaserade avgifter som gör att de tar mer betalt om fonden slagit sitt index, sin jämförelse. Slutligen tar vissa fonder också avgifter när man ska sätta in eller ta ut pengar, även om det är ovanligt. Puh! Verkar rörigt? Dessvärre är det precis vad det är, men vi jobbar på att förenkla det för dig.

Moving on, låt oss för den här bloggpostens (och ditt tålamods) skull anta att vi har tre fonder som kommer ha samma totala värdeökning per år på 7 %, och att alla av dem enbart har en årlig avgift. Men den årliga avgiften skiljer sig:

Fond A: 0,2 % (en typisk aktieindexfond)
Fond B: 1,0 % (en typisk billigare aktiv aktiefond)
Fond C: 2,0 % (en typisk dyrare aktiv aktiefond)

Vi har 100 000 kr som vi ska spara i 10 år och vi kan lägga beloppet i dessa fonder. Efter tio år, vad har vi betalat i avgifter? Man lockas att tro att det t.ex. för fond C vore 2 % × 100 000 kr × 10 år = 20 000 kr. Redan då vansinnigt mycket pengar, men dessvärre är det inte så enkelt. Den verkliga siffran blir högre p.g.a. något som kallas ränta-på-ränta effekten. Vad är det? Jo, allt eftersom ditt sparbelopp växer så växer även den årliga avgiften, då avgiftsprocenten är densamma men sparbeloppet ökar med tillväxten. Det gör även att sparbeloppet växer långsammare än om avgiften hade varit lägre (se exempel i slutet^[1]). Mängden pengar man indirekt förlorar blir därför större p.g.a. förlorad tillväxt. I detta exempel har man efter tio år följande belopp och sammanlagda avgifter:

Fond A: 193 069 kr (2 829 kr i avgifter)
Fond B: 179 085 kr (13 572 kr i avgifter)
Fond C: 162 889 kr (25 780 kr i avgifter)

Skillnaden mellan fond A och C är alltså ca 30 000 kr, pengar som man istället hade kunnat ha i sin egen ficka. Eller ”bara” 14 000 kr mer i fickan om man redan hade den mellanprisfonden B men bytte till A. Över längre perioder än tio år så ökar det man förlorar allt snabbare, vilket gör avgifter speciellt viktigt för pensionssparande.

Lägre avgifter är alltså en viktig sak att ta hänsyn till när man väljer fonder. Dels för att avgifterna som vi visat kan bli stora, dels för att även om du aldrig kan vara säker på tillväxten så kan du vara säker på att du kommer få betala avgifterna. Men man ska inte heller stirra sig blind på enbart avgiften. Det finns nämligen många andra saker som bör vägas in för att göra ett bra fondval, något som Opti-appen visar för dig.

Happy weekend mina vänner!
Jonas