Vad hände på världens börser i juli och varför? Här kommer månadens uppdatering om marknaderna och hur de har påverkat Opti-portföljerna.
Trots semestertider fortsatte juli att vara en händelserik månad för de finansiella marknaderna. Många börsbolag har kommit med kvartalsrapporter, centralbanker och politiker har fortsatt ge finansiellt stöd för att dämpa effekterna av corona, Trump har börjat oroa sig över valet i höst och den amerikanska dollarn har fallit – rejält!
Alla Opti-portföljer fortsatte att stiga under månaden, trots den stormiga dollarn. Anledningen är som vanligt det som skiljer oss från de flesta andra investeringstjänster: Vi sänker oftast våra kunders risk till en lägre nivå, med samma eller till och med högre förväntad avkastning.
Det lyckas vi med genom att investera deras pengar i fler olika tillgångar från fler hörn av världen, och genom att ”vaccinera” delar av portföljen mot svängningar i växelkurserna för utländska valutor, genom så kallad valutasäkring. Något som hjälpte ordentligt, även denna månad.
Så, hur har denna cocktail av händelser påverkat olika marknader och tillgångar? Mixen av fortsatt sug efter mer riskfyllda tillgångar, som aktier och råvaror samt försvagningen av den amerikanska dollarn gav oss en helt klart intressant månad.
Låt oss berätta mer! Och i slutet visa hur tiotusentals Opti-kunder fortsätter att fatta smarta, lugna beslut även i dessa tider.
Börslyft i en fortsatt stökig världsekonomi
De flesta aktiemarknader i världen fortsatte uppåt under månaden, något som gav många experter huvudbry. För den ”verkliga” ekonomin visade enorma svaghetstecken; till exempel minskade aktiviteten i världens största ekonomi, USAs, med över 30 % i årstakt under det andra kvartalet.
Och det gäller inte bara USA. Många av världens ekonomier har krympt rejält under andra kvartalet, samtidigt som börsbolag nått nya toppvärderingar. Hur hänger det här ihop? Vi skrev om det i både april, maj och juni: I kort ”dopar” centralbankerna världsekonomin genom att trycka ner räntorna, i ett försök att öka efterfrågan hos människor och företag. Och med låga räntor är det många investerare som helt enkelt köper aktier för att de tycker att de saknar alternativ.
Under juli har dessutom många aktier fått ytterligare skjuts av kvartalsrapporter som i många fall var bättre än väntat. (För den extra intresserade: Vad beror det på? Läs [1] i slutet.)
Men till slut brukar verkligheten komma ikapp. Det kommer således att bli en mycket spännande höst, när en hel del ekonomiska stimulanser – ”dopingen” – börjar avta och ekonomierna ska börja stå på egna ben igen.
Men kan patienten gå? Det får vi se. Som tur är kan alla med en Opti-portfölj känna sig ganska lugna inför höstens facit, tack vare vår extra höga riskspridning.
Den stormiga dollarn
På toppen i mars behövde man betala ungefär 10,4 svenska kronor för att växla till sig en amerikansk dollar. Per månadsskiftet har det nu sjunkit till cirka 8,8 kronor – ett fall på hela 15 %, varav nästan 6 % enbart i juli! Det är väldigt mycket.
Rent praktiskt gör det att om du 1 juli hade köpt ett värdepapper noterat i US-dollar, till exempel en amerikansk aktie, skulle värdet på din investering ha minskat nästan 6 %, enbart på grund av att dollarn försvagats mot kronan (eller annorlunda uttryckt: att kronan har stärkts mot dollarn).
För aktier, som tillgångsslag, är detta tråkigt eftersom dollarn är den dominerande valutan på världens aktiemarknader. Och för utländska ränteinvesteringar så som obligationer är det direkt förödande. Vilket är anledningen till att vi, till skillnad från liknande tjänster, väljer att valutasäkra alla ränteinvesteringar i Opti-portföljerna. Det kostar lite men är, som ni kan se, värt det. Billigast är inte alltid bäst.
(För den extra intresserade, igen: Kanske funderar du på vad som fått dollarn att försvagas så mycket? Du kan läsa mer under [2] i slutet.)
Opti-portföljerna i juli
Juli var en av dessa spännande månader, likt augusti 2019, när räntorna stal showen. Trots att både svenska och globala aktier i aktiefonderna gick bra – även om uppgångarna globalt utraderades av den fallande dollarn – var det räntefonderna som var draglok i Opti-portföljerna.
Företagsobligationer med både låg och hög risk, alltså värdepapper där ett företag får låna dina pengar i utbyte mot att betala ränta till dig (eller mer exakt – till räntefonden du äger), har bidragit starkt. Även reala obligationer, som betalar ränta skyddad mot inflation, bidrog med avkastning.
Tack vare vår valutasäkring gick alla Opti-portföljer upp mellan 0,1 och 1 %, där de med lägre risk gick upp mest. Som exempel:
Opti 3 (låg risk): +0,8 % (−0,9 % i år)
Opti 9 (högst risk): +0,1 % (−7,6 % i år)
Steady as she goes som en kapten hade sagt. Och mer bevis på varför vi envist fortsätter att argumentera för att ränteinvesteringar – särskilt valutasäkrade globala obligationer – har en plats i de flesta portföljer.
Opti-kunder fortsätter göra som proffsen
Få saker gör oss lika glada som att se att de som sparar och investerar med Opti fortsätter att göra helt rätt! Sommaren har varit extra tydlig, där Opti-kunder har fortsatt att:
- Lugna: Investera mycket mer än de tar ut.
- Långsiktiga: Fortsätter att öka på sina månadssparanden – nu en god bit över 2 000 kr/månad i snitt.
- Riskspridning: De har valt en Opti-portfölj och investerar därför extra brett, vilket höjer deras förväntade avkastning relativt risk.
Det är bara att ta av sig hatten och säga bra jobbat!
Så keep up the good work, oavsett om du investerar genom Opti eller inte. Och tveka inte på att höra av dig om du undrar något – du vet var vi finns!
Mvh,
Jonas, Ann och hela Opti-teamet
[1] Hur blir kvartalsrapporterna så pass starka? Ett mönster vi kunnat se att är att många bolag sett försäljningen falla, men att deras vinstmarginaler och resultat hållit sig på bättre nivåer än väntat. Det är ett styrketecken och visar att man varit snabb på att dra ned kostnader, ibland till och med mer, än vad försäljningen minskat.
[2] Det är många faktorer som samverkar för att försvaga den amerikanska dollarn så mycket, men en viktig faktor är att ränteskillnaden mot andra länder/valutazoner har minskat. Innan krisen var den amerikanska ekonomi relativt stark och centralbanken FED hade höjt räntan vid flera tillfällen. Räntan var därmed högre i USA än i till exempel många europeiska länder så som Sverige, där ekonomierna gick något sämre och räntorna var lägre. I pandemins fotspår har nu även FED sänkt räntan mot noll och därmed har den ”extra” ränta investerare får genom att investera i amerikanska tillgångar minskat, jämfört med många andra länders tillgångar, något som då även minskar efterfrågan på US-dollar. Och minskad efterfrågan sänker som bekant priset på något, allt annat lika.
Kom bara ihåg att historisk värdeökning inte är en garanti för framtida värdeökning. Fonder kan både öka och minska i värde och det är aldrig säkert att du får tillbaka allt du satt in.